Regi: Vondie Curtis-Hall
Medv. bl.a: Mariah Carey
Hopplös dialog
XXX
Fjantiga kostymer
xxx
Ologisk handling och avsaknad av trovärdighet
xxxxx
Undermålig skådespelarinsats
xxxxx
Dålig regi
xxxx
Idioti
xxxxx
Prettofaktor
xxxx
Helhetsintryck
29 bajskorvar. Filmen fick oss att vilja tillföra en ny kategori; Illa valda, dåligt genomförda effekter och fjantiga klipp.
Extremt dåligt hantverk, känns som en tv-film från 80-talet.
Regin var habil, med tanke på materialet - det fanns ju inget att jobba med! Manuset är katastrofalt. Alla biroller är totalt platta och saknar funktion. Ett tydligt exempel är birollen
”katten” som bara dyker up i rutan när huvudpersonen tvingas flytta (med tio års mellanrum) – då bär hon kattfan i famnen (som ett tecken på vilsenhet?). Trots att filmen ska utspela sig på 80-talet saknas tidsmarkörer. Ingen av tittarna hänger heller med i svängarna – vi trodde alla att hon spelade in en demo när vi plötsligt får veta att Billie Frank är etta på Billboardlistan (fast hon promenerar hem själv på natten och delar liten lya med sina två bästisar – sannolikt).
Prettofaktor: Mariah Carey spelar en tjej som har en gudabenådad röst. Man spyr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar